sjukhus och be-bop-a-lula-land

lyssnar på Kent och Eldkvarn och inser att jag nyss tog ett jättestort steg.
det känns konstigt, och som att det kittlas i huvudet.
men jag tror att det var värt det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0